Evidensbaserade metoder mot mobbning

Hur vi på bästa sätt kan arbeta förebyggande mot mobbning och kränkande behandling är en av de viktigaste och ständigt aktuella frågorna för skolan och elevhälsan.

Skolverkets publicerade 2011 en rapport som utvärderade metoder mot mobbning. Sedan dess har det varit relativt tyst från dem. Glädjande nog publicerade de år 2022 en ny kunskapsöversikt i ämnet. Den heter Skapa trygghet för lärande - om skolans arbete mot mobbning, trakasserier och kränkande behandling och kan laddas ner från Skolverkets hemsida.

Syftet med kunskapsöversikten är att sammanfatta internationell och nationell forskning om hur skolor på ett effektivt sätt kan motverka kränkningar genom att arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande.

Jag beskriver nedan vad översikten lyfter fram specifikt om antimobbningsprogram och dess inriktning mot så kallade “gemensamma nämnare”. Avslutningsvis ger jag också några tips på länkar och material, för den som vill fördjupa sig ytterligare kring mobbning och kränkande behandling.

Hur väl fungerar antimobbningsprogram?

Under 1980-talet växte ett antal antimobbningsprogram fram i Sverige som ett svar på problemet med kränkande behandling i skolan. En svårighet i att bedöma effekten av dessa har varit att alltför få skolor genom åren lyckats urskilja och använda de program som utvärderats med hjälp av vetenskapliga metoder. Idag finns dock flera antimobbningsprogram för skolor att välja mellan, såsom KiVa, vars effektivitet har konstaterats genom vetenskapliga studier.

Sammantaget visar forskning att en del av dessa program kan bidra till att minska förekomsten av mobbning. Effekten är dock i regel liten till måttlig, enligt Skolverkets rapport. En nyligen genomförd analys av 100 utvärderingsstudier visade exempelvis på att mobbning (själva utförandet) i genomsnitt minskade med cirka 19–20 procent och utsatthet för mobbning med cirka 15–16 procent. Det betyder att skolor som inför vetenskapligt utvärderade program minskar risken för mobbning jämfört med skolor som inte gör det. Men att effekten är begränsad och att en större andel av mobbningen ändå fortsätter.

Det är också viktigt att känna till att effekten i hög grad varierar mellan olika studier, program, utvärderingsdesigner, åldersgrupper, länder och skolor. I vissa fall resulterar införandet av ett antimobbningsprogram inte i någon minskning av mobbning alls.

Programtrogenhet och lokala förutsättningar är avgörande

Ett skäl till programmens varierande effekt kan vara låg programtrogenhet. Det vill säga att lärare och annan skolpersonal inte använder programmet i enlighet med dess intentioner och instruktioner. 

En annan förklaring är skillnader i skolors nationella och lokala förutsättningar. Insatser som fungerar bra på en skola kan fungera sämre eller inte alls på en annan skola med andra förutsättningar. 

Om en skola väljer att implementera ett antimobbningsprogram blir det med andra ord viktigt att de själva fortlöpande utvärderar insatser i den egna verksamheten. Man kan inte ta någon effekt för given bara för att ett program är vetenskapligt utvärderat.

Fyra råd utifrån aktuell forskning

Det kan som skola och elevhälsa vara bra att tänka på följande fyra saker om man väljer att implementera ett antimobbningsprogram, enligt Skolverket:

1. Välj ett program som är vetenskapligt utvärderat.
2. Var medveten om att effekten i dessa utvärderingar i regel är låg till måttlig, delvis på grund av skolors programtrogenhet och olika förutsättningar.
3. Kom ihåg att även program som visat sig ha effekt är långt ifrån tillräckliga för att komma tillrätta med all mobbning.
4. Utvärdera kontinuerligt hur programmet fungerar i den egna skolan.

Införandet av ett antimobbningsprogram kan aldrig ersätta lärares och annan skolpersonals dagliga arbete med att främja en positiv, trygg och inkluderande skolmiljö. Det bör snarare ses som en del av det större och ständigt pågående uppdraget vi har i skolan, att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Oavsett metoder har all personal som möter elever i skolan ett ansvar att arbeta främjande och förebyggande, samt agera om de får kännedom om att kränkningar förekommer.

Inriktning mot gemensamma nämnare

Med avstamp i att antimobbningsprogram kan ha en begränsad effekt, hög kostnad och omfattande krav på utbildning väljer Skolverkets kunskapsöversikt att rikta fokus åt ett annat håll. De beskriver istället gemensamma nämnare – faktorer som utmärker skolor där arbetet mot mobbning och kränkande behandling har visat sig fungera väl. Särskilt dessa skolors främjande och förebyggande arbete, men också åtgärdande insatser.

Om du vill få en redogörelse av några av dessa specifika arbetssätt rekommenderar jag varmt denna detaljerade sammanfattning av Skolverkets forskningsöversikt på Friends hemsida. Centrala faktorer som lyfts fram är bland annat att organisera arbetet som en hela skolan-ansats, att utgå från det socialekologiska perspektivet i synen på mobbning, vikten av rektors och lärares ledarskap, samt det dubbelriktade sambandet mellan hälsa och lärande.

Arbetet mot kränkande behandling behöver ske systematiskt, långsiktigt och involvera all personal i skolan. Det är inte tillräckligt att lämna dessa frågor enbart åt trygghetsteam, skolledningen eller några enstaka eldsjälar. Alla måste dra åt samma håll. Det finns ingen "quick fix" eller enkla lösningar på problemet. Men Skolverkets kunskapsöversikt ger oss en god sammanställning av bästa tillgängliga kunskap. Läs och använd den som grund för planering av ert nästa steg för att främja elevernas trygghet och välbefinnande i skolan.

Lästips, material och forskningsartiklar

Här är avslutningsvis några tips för vidare läsning och användbara material kopplat till mobbning och kränkande behandling:

• En detaljerad sammanfattning av Skolverkets kunskapsöversikt Skapa trygghet för lärande av stiftelsen Friends.
• Övningar och material för skolpersonal för att prata med eleverna om mobbning.
• Lajka – lektionsmaterial och utbildningar för att prata om mobbning och kränkande behandling på nätet med barn och unga från förskolan upp till gymnasiet.
• Så skapar du en god lärmiljö i klassrummet – Gott ledarskap är en av de gemensamma faktorer som främjar trygghet för lärande. På den här sidan kan du få många konkreta råd och tips för att lyckas bättre med det.
• Polisens material “Är det delbart?” Om att ta, ha och dela nakenbilder på nätet.
• Gävlemodellen – ett framgångsrikt exempel på hur systematik och kontinuerlig utvärdering hjälpt Gävle att minska förekomsten av mobbning i skolan med 40 %.
• Friendsrapporten 2024 - om mobbning och skolprestation.

Om du vill djupdyka mer i forskningen är här några metaanalyser att titta närmare på:

• What works in anti-bullying programs? – Gaffney, Ttofi, & Farrington, 2021
• Assessment of School Anti-Bullying Interventions – Fraguas med flera, 2021
• Preventing and Intervening with Bullying in Schools – Nickerson, 2019
• Effectiveness of school-based programs to reduce bullying perpetration and victimization – Gaffney, Ttofi, & Farrington, 2021

Forskarna Gaffney och Farrington skriver så här i en av sina utvärderingar av insatser mot mobbning i skolan:

"Framtida studier kommer behöva utreda orsakerna till den stora spridningen i resultat och inte endast svara på vad som fungerar – utan vad som fungerar var, när, för vem och i vilken kontext."

Det belyser ämnets komplexitet och hur svårt är att ge några enkla svar.

Förhoppningsvis har den här artikeln gett dig några utgångspunkter för vidare läsning och praktiska material för det fortsatta arbetet mot mobbning och kränkande behandling i skolan.